Stadshotellet i Trosa

Hotellrumsutsikt. De bor fåglar på taket precis utanför. Måsar eller trutar, inte vet jag men de har ungar. Oavsett artbetäckning så är de flygande råttor. Skrikande. Skränande. Hela kvällen och hela morgonen och säker lite därimellan (sovit dåligt iallafall av någon anledning och de där gråbruna tussarna och deras överbeskyddande föräldrar lär ha med saken att göra).

Ett tips till ilska högljudda fjäderfän: bygg inte bo mitt bland människor och hotell.

Room with a viewSkrik, skrän, pip och skrik

Som smakar 100%

dsc_0165

Reklamaffisch på busshållplats 170304

Grattis Estrella. Ni har minst en person i er personal (eller på reklambolaget ni gett uppdraget åt) som lärt sig att räkna med procent. Eller? Mja… inte helt övertygad om att det blev helt rätt här.

På förpackningen på bilden står:

  • 40% mindre fett. Än vad? 40% mindre fett än … vad jämför ni med?!
  • 100% god smak. Enligt vem? Är det en garanti? Vad ska konsumenten göra om det bara är 70% god smak och resterande 30% är lite halvdan eller mindre god smak?

På planschen står:

  • Är det sant? Lättare chips som smakar 100%.
    Svar: Nej. Det är inte sant. om det var 100% smak så är det samma som att produkten, i det här fallet linschips, består av enbart smak, inget annat. Bara smak – sinnesförnimmelse av sött,salt osv. Men chipsen har ju en fysisk konsistens, och form, och färg. Så nej. Det är inte sant att chipsen smakar 100%. Eller är jag för petig nu – glömde de kanske bara att skriva sista ordet ? Exempelvis Lättare chips som smakar 100% mosade fluffade torkade linser pudrade med syntetiska smakämnen som vi lärt känna som sourcream och lök’. Eller ‘Lättare chips som smakar 100% meningslös kopia av våra vanliga chips’.
    På förpackningen står ju faktiskt att chipsen har 100% god smak. Och så är vi tillbaka till ‘enligt vem’-frågan.

Nej jag blir förvirrad. Tur att Estrella inte är producent av läroböcker i matematik eller svenska språket. Då skulle samhället rasa ihop inom några generationer. Ingenting skulle längre fungera.

Synintrycksterrorism

_20170130_184847

Från ordboken:
Terrorism: det att terrorisera.
Terrorisera: behärska genom terror
Terror: Skräck, skräckvälde, våld som utövas i politiskt syfte.

På flygplanet för semester. Vi står i gången mellan sätena på flygplanet, passet och boardingkort i ena handen och vinterjackan i den andra. Vi väntar på att komma fram till våra platser. Vi har lyckats skapa ett hål i almanackan. Ett hål som ska fyllas med sol, god mat, vin, frånvaro av borden/jobb/måsten och närvaro av avslappning. Det går att börja upptäcka en optimistisk (!) liten mysig semester känsla där inne i kroppen som börjar kräva att få mer utrymme, att under en vecka få kämpa sig så stor den hinner bland trasslet av stress, spända muskler, oro och inkörda vardagsspår. Blicken vandrar ut över raderna i planet och människor som försöker få in handbagaget i facken ovanför sätena, föräldrar som försöker få barnen att hålla sams genom att sätta sig mittemellan dem och redan förfriskade medelålders grupper av kvinnor och män – en vanlig småpatetisk blandning av Swedens finest – som ska ut i världen. Och då fastnar ögonen på The Combover. Finns det ens ett ord på svenska? Jag kan inte sluta stirra. Jag trodde inte att sådana män fanns på riktigt ute i verkligheten. De finns väl bara i parodier på tv?! Men där står han. En Leif Loket Olsson flint som desperat försökts döljas genom att kamma över långt hår från ena sidan av huvudet, tvärs över öknen och bort till andra örat. Jag tycker synd om farbrorn men DET ÄR INTE ACCEPTABELT! Det är SYNINTRYCKS TERRORISM! Det gör ont i ögonen men jag kan inte slita blicken från … den här figurens uppenbarelse. Jag vill dra mitt sällskap i ärmen och viska ‘titta…. är det på riktigt’  men jag får inte ut ett ljud och händerna är paralyserade.

Kön med människor glesas ut då de hittar sina platser och vi slår oss ned vi med. Flygvärdinnorna drar säkerhetsgenomgången men jag kan inte fokusera. Det enda som snurrar i huvudet är ‘Hur tänkte han när han tog beslutet att aktivt arbeta för att få tillräckligt långt hår på ena sidan för att sedan kunna kamma det över huvudet för att kamouflera den väldigt uppenbara stora flinten som växt fram med åren?’ … Han har glasögon, de må vara gamla och i fel styrka men … nej… Han bryr sig om hur han ser ut, annars skulle han inte anstränga sig men … nej jag får inte ihop det. Jag blinkar och blinkar. Jag blundar. Ruskar på huvudet. Men bilden av Herr comb-over försvinner inte från näthinnan. Begreppet synintrycksterrorism dyker upp i tankarna.

Nu en månad senare slår jag upp ordet terror i ordboken. Skräck stämmer bra. ‘Våld som utövas i politiskt syfte’ är jag inte lika säker på i det här sammanhanget. … Eller är han sponsrad av miljöaktivisterna för att få oss samvetslösa egocentriska semesterflygare att få flygplansresor att bli så negativt betingade att vi helt enkelt slutar med våra vårdslösa miljöförstörande resor?

Svårt att veta. Men rädslan av att fastna med ögonen på en comb-over lever kvar. Jag trodde verkligen inte att de fanns på riktigt. Vad för andra oanade hemska upplevelser lurar där ute egentligen?

Hämta ut paket. (optimist vs. realist, inte pessimism)

Realisten: kan vi ta sällskap och hämta ut paketet? Har vi någon Ikeakasse att bära i?

Optimisten: jag är dödstrött och behöver vila. Du klarar det själv, det kan inte vara så stort.

Realisten: ok, jag kan gå själv men det får inte plats i en vanlig påse.

Optimisten: jo det borde det göra

Realisten : nej… Det kommer inte gå ner i en vanlig påse.

{Hämtar paketet}

DSC_0026.JPG

(fundering: är det slutresultatet/facit som avgör vem av optimisten och pessimisten som egentligen var realist?)

Långsiktiga planer

Det här med att ha långsiktiga planer. Har du inga planer kan du lätt ses som en oansvarig dagdrivare utan ambitioner. Hur ska du kunna uppnå något med ditt liv? De flesta större förändringar i livet som vi önskar eller vill uppnå tar tid och behöver därmed rimligen planeras inför på ett eller annat sätt.

Men.

Har du långsiktiga planer så kan du ses som en person som är alltför insnöad på ett spår och inte kan njuta av nuet. Det vill säga om du verkligen satsar intensivt. Men att ha långsiktiga planer generellt innebär ofta även att du, eller någon/något, inte når dem för att så mycket hinner hända på vägen fram till målet att målet blir omöjligt eller inte längre känns relevant.

Så… Vad är ett rimligt långsiktigt mål?

fb_img_1485158097192

Konvertering till valross pågår

Första dagen på nya året. 2017.
Nyårsafton var fyllt med människor som önskade varandra gott nytt år. Jag tänkte tyst för mig själv: ‘Vi får väl se…’

Nyårsdagen: Meddelar världen att jag nu har påbörjat konverteringen till valross. Jag är trött och lagom butter. Igår kväll stod jag upprätt och hade specialinköpta underkläder som skulle platta till magen så att klänningen som legat i garderoben skulle bli använd för första gången. Sminkad, håret uppsatt och en något falsk men hyfsad siluett. Idag är en annan historia. Jag är plufsig och tjock och har stationerat mig i soffan. Huden på benen ser ut som en blandning mellan en krackelerad saltöken och elefanthud – tack vinterluften för det. Solen skiner vackert ute vilket gör att persiennen dras ned för att slippa bli bländad. Finner inte riktigt någon lockelse i att krypa ur högen med mjukiskläder och bli en någorlunda presentabel vuxen människa på vinterpromenad. Jag vet att jag borde men jag är mitt uppe i starten på konvertering till valross så jag blir troligen kvar i soffan. Detta är ett väldigt viktigt projekt. Kanske har mustaschen och huggtänderna hunnit växa ut lagom tills dess att omvärlden ställer krav på mig att bli social – då kan jag bara stirra oförstående tillbaka och ge ifrån mig ett otydligt grymtande. Det är svårt att vara delaktig i ett socialt samtal med betar i käften, det förstår väl alla. Och vem har någonsin krävt av en valross att de ska ta ansvar för städning, åka till jobbet (ha möten, pappersarbete) och allt annat man ska och borde?! Nä Valrossars natur är nog mer att vara feta, äta lite, ta det lugnt. Och ha hud som tål vinterkyla.

valross